Våga säga "Jag vet inte"

Varför är orden “Jag vet inte” så svåra att säga? Varför tror vi personliga tränare att vi förväntas kunna kunna allt om skador, sjukdomar, kemi, näringslära och allt annat som kan tänkas ha en koppling till träning, hälsa eller kost?

I teorin är det ganska enkelt. Personen jag sitter på konsultation med berättar att de har sjukdom X. En sjukdom jag aldrig hört talas om tidigare. Det borde vara enkelt att säga. “Jag har personligen ingen erfarenhet av att träna personer med X. Däremot kommer jag läsa allt jag hittar om sjukdomen tills vi ses nästa gång” eller “Jag känner faktiskt inte till sjukdom X men jag är bra på att läsa studier. Berätta hur det påverkar dig när du tidigare tränat”. Både dessa känns som väldigt bra varianter av svar. Tyvärr hör jag allt för ofta något i stil med: “Vi kommer ta det lugnt och testa oss fram” Ett säkerhetssvar som ofta kommer vara sant. Vi får dock problem om personen ställer följdfrågan “Vet du vad sjukdom X är?”. Då ser vi lite dumma ut.

Låt mig ge er några mer konkreta exempel på potentiella frågor med lämpliga svar:
1. Hur funkar egentligen den nya dieten superkomplexity made up monster diet?
-”Jag har inte hört talas om den tidigare så jag vet faktiskt inte”
2. Jag har börjat äta superbär namenobodycanpronounce från Amazonas regnskogar, som sägs vara supernyttigt. Är det bra?
-”Jag har inte hört talas om det tidigare så jag vet faktiskt inte”

Många har säkert hört att om du är osäker på något så ska du försöka låta så övertygande som möjligt. I vissa fall kan det säkert vara bra men när det handlar om människors hälsa och en långvarig relation som bygger på tillit är det ingen bra idé. Men jag tror att det är just detta som gör att träningsbranschen har så många självutnämnda experter som har svar på allt. Som huvudregel kan du anta att en person som “vet” hur saker fungerar har fel. För sanningen är att det finns otroligt många faktorer som spelar in, oavsett vad det gäller. Så för att vara riktigt uppriktig är det ingen som riktigt vet hur allt fungerar. Vad vi istället gör är att vi presenterar vår bästa gissning som baseras på vad de bästa studierna säger just nu.

När jag lär ut kettlebells under den praktiska helgen är jag noga med att poängtera att vad jag lär ut är mitt sätt att göra saker på. Jag baserar dessa rörelser på anatomiska och biomekaniska principer och anpassar till vad jag vill få ut av rörelsen. Jag säger inte att vad ni hör från andra personer, ser på youtube eller läser i böcker är fel. Det är deras åsikt om hur övningar ska utföras.
Detta tror jag är ganska ovanligt. Jag har personligen varit på 3 utbildningar/workshops i just Kettlebells. Vad som varit genomgående i dessa har varit att de lär ut “det enda rätta sättet” att göra saker på. Exakt hur en frontrack ska se ut. Hur mycket flexion det ska vara i cubiti under en swing, osv. Jag personligen har svårt att försvara ett så starkt uttryck. Att någonting är bäst. Jag har ofta problem att säga att någonting är bättre än något annat utan att ge specifika fall som exempel.

Var inte tränaren som “vet” allt. Var ödmjuk och ärlig i dina relationen. Låter som världens mest självklara råd. Dock ovanligt i branschen.