Kickstarta nya träningsåret med det här motivationsknepet

Du vet vad jag pratar om. Vi alla har dem. Somliga fler än andra. Och så finns det de som enbart har sådana. 
Vad jag pratar om? Hatövningar - övningar som du avskyr att utföra. Bulgarisk splitböj och step-up är några av mina. Benpressmaskinen där sitsen rör sig (den horisontella varianten) är en annan. 
Marklyft är inte heller så kul faktiskt (fast det tycker väl ingen?). 
Övningen på bilden tillhör inte heller favoriterna om man säger så.

Å ena sidan skulle man kunna argumentera för att man borde utsätta sig för det man inte gillar (”bygger karaktär”, ”om du inte gillar en övning är det nog så att du faktiskt borde utföra den. För att bli bättre på den”). 
Fast å andra sidan tänker jag inte lyssna. 
Länge gjorde jag inte det på mina klienter heller. Missförstå mig inte. Jag lyssnade på allt de ville berätta.
Och mer därtill.
Betydligt mer.
Fast det var jag som bestämde övningar. Och allt. PT:n= bossen. 
Nu vet jag bättre. 

”Jag vet att du inte gillar knäböj men det är en av de bästa basövningarna och om du blir starkare i den kommer du dels att bygga rejält med muskler men du kommer även att bli mer explosiv på tennisbanan.”

Klienten ser inte övertygad ut. 

”Och så kommer det hjälpa din skidåkning. Mycket. Supermycket till och med.” Försöker jag med fortsatt entusiasm. 

Klienten ser inte övertygad ut.

”Vet du vad. Efter knäböj hoppar vi direkt till bänkpress. Vi skippar utfallen (eller åtminstone skjuter upp dem, tänker jag). Brukar vara skönt att ligga ner efter böjen. Få ner pulsen, du vet, och du gillar ju bänk. Jättemycket till och med.” 

Klienten ser inte övertygad ut. Men han ser inte ut att vilja skada sin PT riktigt lika mycket som han gjorde för en knapp minut sedan. 
Det är alltid något.

”Vet du vad. Om du presterar bra kör vi tre set istället för fyra.” PT-passet har förvandlats till en lektion i förhandling.
Och jag kommer att vinna. Det gör jag alltid. 
Fast frågan är om det är vad det går ut på.

”Okej då. Men inget mer för benen sen.”

”Absolut.” Ljuger jag i en vit lögn, med vetskapen om att om en halvtimme kommer kombinationen av endorfiner och trötthet att minska hans argumentationsvillighet tiofaldigt. 

Så där skulle det kunna gå till men på senare tid har jag insett att ingen övning är oumbärlig och med tanke på att många klienter redan kämpar med motivationen och dessutom påfallande ofta hatar att träna skulle man ju kunna försöka göra träningen något mer uthärdlig genom att inte bara välja övningar som jag (bossen) tycker är viktiga, utan även ta med (några av) klientens favoritövningar (även om de suger) och välja bort eventuella hatövningar (även om de är bra). 

Hur får jag då reda på det? Jo, dels finns övningspreferenser med som en punkt i hälsodeklarationen och sedan brukar jag checka av med klienten under träningen hur hen upplever övningarna och träningen som helhet. Det betyder dock inte att jag låter klienten styra för mycket (du minns väl vem som är boss?) men jag involverar alltid klienten i processen numera och i slutändan resulterar det förhoppningsvis i träning som både är effektiv och inte alltför tråkig att utföra. 

Med eller utan knäböj och split squats.