Snapping hip
Snapping hip, även känt som coxa saltans, är ett tillstånd där en känsla eller hörbart "klick" eller "snäpp" uppstår i höftregionen när höften rör sig. Det finns tre huvudsakliga typer av snapping hip, baserat på den anatomiska strukturen som är inblandad:
Extern snapping hip:
Orsakas av att iliotibialbandet (IT-bandet) eller gluteus maximus-senan "snäpper" över den större trochanter på lårbenet (femur).
Denna typ är vanligast och kan ofta kännas eller höras när höften böjs och sträcks ut, speciellt under aktiviteter som löpning eller klättring.
Symtom kan inkludera smärta på utsidan av höften och känslan av att höften "låser sig".
Intern snapping hip:
Orsakas av att iliopsoas-muskeln eller senan "snäpper" över de beniga strukturerna på framsidan av höften, såsom caput femoris eller acetabulum (höftledens ledpanna).
Vanligtvis upplevs snäppandet när höften rör sig från en position av flexion, abduktion och utåtrotation till extension och inåtrotation.
Denna typ kan också orsaka smärta, ofta djupare i höften eller ljumsken.
Intra-artikulär snapping hip:
Orsakas av problem inne i själva höftleden, som till exempel en lös broskbit, en labrumskada (skada på ledläppen) eller andra intra-artikulära patologier.
Denna typ är mindre vanlig och kan vara associerad med djup höftsmärta, klickande ljud eller känsla, och ibland instabilitet i höften.
Patofysiologi
Snapping hip uppstår när en muskel eller sena rör sig över en benig struktur, vilket orsakar en plötslig frisättning av muskelspänning och ett karaktäristiskt "snäpp". Detta kan vara resultatet av:
Strama eller överansträngda muskler och senor.
Anatomiska variationer som påverkar hur muskler och senor ligger i förhållande till benstrukturerna.
Överanvändning eller repetitiva rörelser, särskilt hos idrottare och dansare, vilket kan leda till inflammation och irritation i de involverade strukturerna.
Eventuella strukturella problem i höftleden, såsom höftdysplasi eller labrumskador.
Diagnos
Diagnosen av snapping hip baseras på patientens anamnes, fysisk undersökning och ibland bilddiagnostiska metoder. Under den fysiska undersökningen kan läkaren provocera fram snäppandet genom specifika rörelser. Bilddiagnostik, såsom röntgen, ultraljud eller MRI, kan användas för att utesluta andra tillstånd och identifiera eventuella strukturella orsaker.
Behandling
Behandlingen av snapping hip beror på typen och svårighetsgraden av tillståndet samt symtomens påverkan på patientens livskvalitet:
Konservativ behandling
Konservativ behandling av snapping hip syftar till att lindra symtom, förbättra funktion och förhindra återkommande problem genom en kombination av vila, aktivitetsmodifiering, smärtlindring och rehabilitering. Här är en mer detaljerad beskrivning av konservativa behandlingsmetoder och exempel på tränings- och stretchprotokoll:
Vila och aktivitetsmodifiering
Vila: Det är viktigt att undvika aktiviteter som utlöser snäppandet och smärta, vilket kan inkludera löpning, hopp eller andra repetitiva höftböjande rörelser.
Modifiering av aktiviteter: Använda alternativa träningsformer som simning eller cykling som inte orsakar symtom kan hjälpa till att bibehålla kondition och styrka utan att belasta höften.
Smärtlindring
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID): Läkemedel som ibuprofen eller naproxen kan användas för att minska smärta och inflammation.
Isbehandling: Applicering av is på den smärtande området i 15-20 minuter flera gånger om dagen kan hjälpa till att minska smärta och inflammation.
Fysioterapi
En fysioterapeut kan designa ett specifikt träningsprogram som syftar till att stärka och stretcha de muskler och senor som är inblandade i snapping hip. Här är ett exempel på ett tränings- och stretchprotokoll:
Styrketräningsövningar
Clamshells:
Lägg dig på sidan med knäna böjda.
Håll fötterna ihop och lyft övre knät så högt som möjligt utan att höften roteras bakåt.
Sänk knät långsamt tillbaka.
Upprepa 10-15 gånger på varje sida.
Sidolyft:
Lägg dig på sidan med benen raka.
Lyft det övre benet rakt upp mot taket.
Sänk benet långsamt tillbaka.
Upprepa 10-15 gånger på varje sida.
Glute bridges:
Ligg på rygg med knäna böjda och fötterna på golvet.
Lyft höften uppåt tills kroppen bildar en rak linje från knäna till axlarna.
Håll i några sekunder och sänk sedan långsamt ner.
Upprepa 10-15 gånger.
Standing hip abduction:
Stå med fötterna ihop och händerna på höfterna eller på en stol för stöd.
Lyft ett ben rakt ut åt sidan utan att luta kroppen.
Sänk benet långsamt tillbaka.
Upprepa 10-15 gånger på varje sida.
Stretchövningar
Iliotibialband (IT-band) stretch:
Stå med benen korsade, det drabbade benet bakom det andra.
Böj överkroppen åt sidan mot det friska benet tills du känner en sträckning på utsidan av höften.
Håll i 20-30 sekunder och upprepa 2-3 gånger på varje sida.
Iliopsoas stretch:
Knäböj på det drabbade benet med det andra benet framför dig i en utfallsliknande position.
Skjut höfterna framåt tills du känner en sträckning i ljumsken på det bakre benet.
Håll i 20-30 sekunder och upprepa 2-3 gånger på varje sida.
Glute stretch:
Sitt på golvet med benen raka framför dig.
Korsa ett ben över det andra och placera foten på utsidan av det motsatta knät.
Vrida överkroppen mot det böjda knät och håll i 20-30 sekunder.
Upprepa 2-3 gånger på varje sida.
Hamstring stretch:
Sitt på golvet med ett ben rakt och det andra böjt inåt mot insidan av låret.
Böj överkroppen framåt över det raka benet tills du känner en sträckning på baksidan av låret.
Håll i 20-30 sekunder och upprepa 2-3 gånger på varje sida.
Ytterligare rekommendationer
Ergonomi och hållning: Fokusera på att upprätthålla god hållning och ergonomi under dagliga aktiviteter.
Värmeterapi: Användning av värmedynor eller varma bad kan hjälpa till att slappna av muskulaturen och minska stelhet före stretchövningar.
Uppföljning och anpassning
Det är viktigt att följa upp med en fysioterapeut eller läkare för att utvärdera framstegen och anpassa träningsprogrammet vid behov. Om symtomen inte förbättras med konservativ behandling, kan vidare diagnostiska utvärderingar och behandlingsalternativ övervägas.
Injektionsbehandling:
Kortisoninjektioner kan användas för att minska inflammation och smärta, särskilt i fall där konservativa metoder inte har varit tillräckliga.
Kirurgisk behandling:
I sällsynta fall, och om konservativ behandling inte har gett tillräcklig lindring, kan kirurgi övervägas. Kirurgiska alternativ inkluderar tenotomi (avskärning av den involverade senan), frigöring av iliotibialbandet eller artroskopisk behandling av intra-artikulära skador.
Hos IntensivePT får du lära dig mer om skador och begränsningar. Anmäl dig här!