En reflektion om källkritik och nyanserna av information
På sistone har jag stött på flera frågeställningar, från er och våra övriga elever, som i princip handlar om vem som har rätt och vem som har fel; vem man kan lita på; och i utsträckning vilken information som är mest sann och korrekt.
- Fick för ett tag sedan ett mejl från en elev som undrade vem som har rätt, det vi säger i en av våra föreläsningar eller 1177 (som skilde sig åt). Om vi har rätt, kan man lita på 1177? Om 1177 har rätt, kan man lita på oss? Vi hade rätt i sak (typ).
- Bedömde ett inlämningsuppdrag där eleven använde referenser till studier för att beskriva varför eleven gjorde de val som den gjorde i sin träningsplanering. Referensen gick emot de evidensbaserade riktlinjer vi presenterar i vår utbildning. Studien hade fel i sak.
- Eller som här om dagen med en frågeställning om ketogen kost som komplementär intervention mot cancer; där tyska läkare rekommenderar åtgärden, men inte svenska. Tyska läkare har rätt i sak.
Poängen är inte vem som har rätt eller vem som har fel, även om det är en humoristisk iakttagelse att vi i regel har rätt. Nej, poängen är snarare att varje situation nämnt ovan och otaliga likt dem utspelar sig varje dag. Det är svårt att veta vad som stämmer. Det är svårt att veta vad som är sant och vad som är falskt. Många gånger, som i fallet med 1177, har båda rätt och frågan är kontextbunden. Eller som är vanligare, informationen är mer nyanserad, komplex eller på annat sätt mer än vad man först trodde.
Det som är "mest rätt" är inte heller nödvändigtvis "alltid rätt". Information kan, paradoxalt, vara både sann och riktig såväl som falsk och felaktig - samtidigt.
Information är något nyanserat, det finns skalor av rätt och fel. Information är kontextberoende, vad som stämmer i en kontext kan vara falskt i en annan. Information är något dynamiskt, den kan förändras.
För någon i min situation, som gjort det till en yrkeskarriär att bearbeta, ta till sig och applicera information är det här något självklart. Källkritiken är inpräntad. Jag har både den teoretiska kunskapen och den praktiska erfarenheten för att kunna analysera och tolka en stor mängd information och kontextualisera den i min egen kunskapsbank som är min hjärna. Sure, jag är ingen Andreas Hurtig. Men 80% av min yrkeskompetens bygger på mina kognitiva förmågor. Att skilja på rätt och fel är ganska enkelt för mig. Men jag förstår att det inte är lika enkelt för alla andra. Särskilt inte i ett för många nytt fält, med så många olika infallsvinklar som vårt fällt.
För att göra det enklare för er har jag några praktiska råd:
1. Tolka aldrig information som en absolut sanning, eller absolut falskdom.
2. Se till helheten och den bredd av information som finns om ett ämne.
3. Införliva all information ni stöter på i er hjärna, såväl det som är sant som det som är falskt.
4. När ni sedan stöter på ny information, stäm av den mot er kunskapsbas i hjärnan.
5. Kontextualisera alltid informationen, kan den stämma i den specifika kontext ni finner er i så kan något som är falskt i en annan kontext ändå stämma.
6. Var redo att byta ställningstagande om något ni tar för sanning när ni presenteras för ny information. Men tro inte på allting oavsett källa.
7. Reflektera noggrant och reflektera ofta kring frågor som ni finner relevanta och intressanta för den kontext ni finner er i (t.ex. ert jobb).
8. Utforska olika infallsvinklar genom att brottas med olika frågeställningar och läs olika källor.
9. Ta ansvar över ert eget kunnande såväl som er egen okunskap.
10. Och vid tvivel om en frågeställning ni inte får rätsida på, be om råd eller infall från andra. Svar på frågor kommer ofta när man måste sätta ord på sina tankar på.
Eller, som är fallet med den här posten. Skriv ned era tankar för att rensa dem ur skallen.