Skillnaden på "perfekt" och på "bra" är marginell för klienter
Skillnaden på "perfekt" och på "bra" är marginell för klienter
Jag ska försöka förenkla och generalisera min karriär som PT. För att göra det enkelt delar jag upp det i tre delar. Tidigt i min karriär, mitten av min karriär och sent i min karriär. Jag ska försöka förklara hur jag jobbade och hur jag resonerade. Jag avrundar tiden till 18 år och delar upp i tre delas av sex år.
Tidigt i min karriär
Första sex åren i min karriär spenderadse på lärande. Jag gick flera PT-Utbildningar och flera påbyggnadsutbildningar. Jag läste minst en bok i månaden och testade personligen flera olika träningsupplägg och dieter för att få erfarenheten. Jag läste på om, och testade, alla kosttillskott som fanns och alla nya som kom ut. Jag ville bli tränaren som var bäst på allt. Jag ville att klienterna som ville komma i form skulle gå till mig, de som ville bygga muskelmassa skulle välja mig, de som var skadade skulle rehabiliteras tillsammans med mig.
Jag lärde mig nog mycket för att förstå att jag knappt kan något. Osäkerheten gjorde att jag skickade vidare klienter även om jag var ganska påläst i ämnet. Jag tänkte att jag bara skulle lära mig lite till först. Sen var jag bäst
Mitten av min karriär.
Följande sex år spenderades till att leta perfektion. Jag gick in på detaljnivå på områden jag tidigare endast skrapat ytan på. Exakt vilket tajming skulle det vara på att fylla på glykogendepåer, vilket rehabprotokoll var bäst för bicepssenerupturer, perfekta programmet för personen som har underutvecklade pectoralis. Även kostrådgivningen blev lite väl hård här. För enligt det perfekta upplägget finns inte så mycket utrymme för spekulation eller åsikter.
Få klienter skickades vidare i den här fasen. Jag var fortfarande medveten om att jag hade mycket att lära men mitt resonemang var att ingen annan skulle göra jobbet bättre.
Sent i min karriär
Sista sex åren lärde jag mig se helheten istället för detaljerna. Jag insåg att 99% av mina klienter inte behöver att allt ska vara perfekt. Skillnaden på “perfekt” och på “bra” är marginell. Jag kan förmodligen skapa ett upplägg som är väldigt nära perfekt för min klient. Problemet är bara att det inte spelar någon roll om upplägget är perfekt om inte andra delar av livet också sköts perfekt. Sömn, stress, m.m.Problemet är att även om upplägget är teoretiskt perfekt så går det aldrig att exekvera perfekt. De flesta som tränar kan inte hitta RIR 3 med någon större exakthet (förmodligen ligger du på RIR 6 vilket är 100% fel)
Så istället för att skapa perfekta upplägg och perfekta kostscheman fokuserade jag på att göra träningen rolig istället. Några pass här och där gick endast delvis i linje med klientens mål men träningen var otrolig kul. Passen hade mycket variation, både i övningsval men också i upplägg. Utomhusträning, backträning, hela träningspass med kettlebells eller TRX. Helt enkelt kul träning.
Det bästa med att lägga upp träningen så? Klienterna fick bättre resultat än med sin perfekta, tråkiga träning.
Få klienter skickades vidare. Jag hade en lista med klienter som stod på kö så jag kunde helt välja vem jag ville ta in när någon slutade. Detta är vad jag saknar i PT-yrket
Vill du lära dig mer om träning och hälsa? Besök vår blogg på www.intensivept.se/blogg eller lyssna på vår egenproducerade podcast PT Podden på www.ptpodden.se