Fake news och den vetenskapliga metoden

En fascinerande trend som dominerat internationell media de senaste åren är det ökade intresset av källkritik som motvikt för fenomenet fake news. Tyck vad man vill om karln, men Trump lyckades under sin period som förenade staternas president åstadkomma något som de flesta gymnasielärare misslyckas med; och fick en stor del av allmänheten att stanna upp och ifrågasätta den information som sprids på sociala medier och nyheterna. Källkritik blev efter alla lögner något eftertraktat och helt plötsligt frågar alla efter källa i kommentarsfälten. 

Lögner, halvsanningar, och fake news är såklart inte unikt enbart för den första presidenten att portas från twitter. Fitnessbranschen har under lång tid varit ett träsk av påhitt, myter och överdrivna påståenden för att sälja den senaste flugan med tveksamma effekter som av en slump och aggressiv marknadsföring råkar vara i rampljuset. Vi har tyvärr ingen president som kommer skapa en ny zeitgeist av upplysning och källkritik. Istället har vi eldsjälar som individuellt, ett instagraminlägg och ett podavsnitt i taget, försöker rensa upp i röran och få ut sanningen till massorna - samtidigt som de motverkas av dubbelt så många troll som dumpar sin skit i det träsk som är fitnessmedia. 

Källkritik och trovärdig information värderas också på en mesoskala, där utbildare av personliga tränare strävar efter att förmedla betydelsen av att arbeta evidensbaserat till framtidens tränare. Det här arbetet kan vi se exempelvis i våra kvalifikationer som specificerar att personliga tränare ska kunna ge kunden korrekt och trovärdig information och tillämpa säkra, beprövade och effektiva metoder och modeller i sitt arbete med kunder. 

Trots att det är en fundamental aspekt av en personlig tränares kvalifikation är det inte ovanligt att se betydande brister i tränares förståelse för evidensbaserade arbetsmetoder. För att utveckla våra tränares färdigheter och förmåga att arbeta evidensbaserat har vi i vår utbildning tagit fram en introduktion till evidensbaserad praktik för personliga tränare, i vilken vi förklarar hur man arbetar evidensbaserat som personlig tränare. Här under följer en sammanfattad version av vår föreläsning, med mina reflektioner kring vad det innebär för en personlig tränare att arbeta evidensbaserat.

Hur vet vi det vi vet?

”Hur vet vi det vi vet?” En bra fråga som är svår att svara på. Vi hör, ser, läser och känner ett ständigt flöde av information, som filtreras effektivt av vårt medvetna och undermedvetna och lämnar enbart en bråkdel av data kvar för oss att använda i vårt dagliga arbete. Problem uppstår enkelt med vår förmåga att ta till oss ny information när vi inte granskar, sållar och reflekterar mellan och kring den information vi får. Att ta till sig information som en svamp är en bra lärometod när man går in med en stark uppsättning grundkunskap och förförståelse för ett ämne eller när man litar starkt på källan; men när man fritt tar allting för sanning blir det snabbt svårt att skilja på vad som faktiskt stämmer och vad som osar av osanning. 

Fitnessbranschen lider svårt av att alla med en röst och en gnutta erfarenhet väljer att uttrycka sig med starkaste övertygelse. För den oerfarna och okunniga tycks allting stämma; det måste det ju göra när den där vältränade influensern med 150k följare på Instagram säger att det är så i ett inlägg som får 40k likes och otaliga kommentarer som applåderar den fantastiska infon. Spenderar man tillräckligt med tid på sociala medier kommer man tillslut ha sett lika många experter som talar för som talar emot ett specifikt ställningstagande. Här väljer många som själva inte kan avgöra vad som stämmer att helt enkelt sålla sig till den sida de känner stämmer bäst med deras egna erfarenheter och åsikter. Det är egentligen inget fel att ha en åsikt om något. Problemet är att anekdotiska belägg och subjektiva upplevelser, oavsett den individuella övertygelsen, inte väger särskilt tungt om de inte sätts i en bredare kontext av beprövad kunskap och bakgrundsinformation.

Den vetenskapliga metoden

In kommer den vetenskapliga metoden. I min interaktion med tränare över åren verkar det finnas ett antal betydande missförstånd om vetenskap och vad den vetenskapliga metoden är för något. Vetenskap är inte en absolut sanning. Den vetenskapliga metoden leder inte fram till absoluta sanningar och söker inte heller efter dem som vissa verkar tro. Vetenskap är inget mer än en metod för systematisk insamling av kunskap med förhållningssättet att vi vill förstå och förklara den värld vi lever i. Varje studie som utförs ger oss inte en absolut sanning, utan en pusselbit som hjälper oss att bättre förstå ett ämne. Vår kunskapsbas är som ett hav där varje studie är blott en droppe. Ibland får vi en betydelsefull studie som ändrar vår grundläggande förståelse om någonting, men i det långa loppet kommer detta omvälvande arbete inte vara mer än en liten hink i ett hav som inte går att mätta på kunskap. 

Ovanstående innebär i praktiken att vi inte kan ta en enskild studie att peka till och säga titta här, *insätt valfritt påstående* stämmer visst - jag hade rätt hela tiden. Det krävs en stor uppsättning studier som undersöker och prövar en frågeställning och kunskapen att koppla ihop betydelsen med verkligheten. Det är därför meta analyser och litteratursammanställningar värderas högt. Om vi kan samla en kritisk massa av förståelse för ett sakämne kan vi forma tillämpbara riktlinjer som vi kan använda i vårt arbete som tränare.

Den vetenskapliga metoden är dock väldigt långsam. Att utföra studier kräver tid, pengar och resurser. Mer än så, forskningsarbete kräver en legitim forskningsfråga som är relevant nog för att faktiskt undersöka. Att få anstånd och forskningsbidrag är inte någonting att ta för givet. Forskare konkurrerar om bidragen och inte alla forskningsplaner ser dagens ljus. Sedan måste vi ta hänsyn till forskarna själva; det finns ingen garanti att de är intresserade att undersöka det vi är intresserade av - utan de har egna intresseområden som de vill undersöka.

Det finns begränsningar med den vetenskapliga metoden som hindrar oss att helt luta oss på den, och punkterna ovan är enbart några av de ytligaste begränsningarna. 

Att arbeta evidensbaserat är lyckligtvis bredare än att arbeta vetenskapligt. I vår utbildning betonar vi att personliga tränare inte är forskare eller vetenskapsmän. Tränare ska inte arbeta vetenskapligt - tränare ska arbeta evidensbaserat. 

Färdigheter för den evidensbaserade PT:n 

Att arbeta evidensbaserat är en grundläggande kompetens för personliga tränare. I takt med att PT-branschen växer och vinner respekt i allmänhetens ögon ökar de krav som ställs på yrkesrollen. Säkra och effektiva arbetsmetoder efterfrågas och tiden då tränare kunde säga lite vad som helst är över. Personliga tränare har idag ett professionellt och etiskt ansvar att säkerställa att det de säger och gör har starka belägg bakom sig. Allt ifrån simpla kostråd till avancerade träningsmetoder behöver kunna rättfärdigas med tillförlitliga och trovärdiga förklaringar. 

Det är inga enkla saker som förväntas av personliga tränare; men det är av stor vikt att dessa krav ställs på tränare. Träning är inte en lek, träning är inte för skojs skull - och det arbete vi utför med våra klienter kan ha betydande och långsiktiga effekter och konsekvenser för individens hälsa och välbefinnande.  För att kvalitetssäkra vårt arbete blir det således viktigt att arbeta evidensbaserat och för det krävs en specifik uppsättning färdigheter:

• Informationssökning

• Källkritik

• Informationstolkning 

• Informationstillämpning 

Personliga tränare måste kunna söka, finna, kritiskt granska, tolka och tillämpa information. Utförande av evidensbaserat arbete hänger alltså på tränares förmåga att ta till sig ny information och integrera den i deras verksamhet. Som med all tillämpning blir här erfarenhet av stor betydelse. Det är enkelt att finna en ny bit information, att läsa en riktlinje och att förstå sig på resultatet av en studie; det svåra kommer när den nya kunskapen ska sättas i praktiken - eller när ett ställningstagande ska tas om det är något som går, ska eller ens behöver tillämpas. För att få erfarenhet måste den evidensbaserade tränaren våga pröva sig fram och kritiskt värdera sina egna kunskaper och färdigheter. Det som funkar behålls, medan det som inte funkar förkastas. 

Ovanstående färdigheter beskriver innebörden av evidensbaserad praktik: användandet av beprövade metoder. Vi ser även ett betydelsefullt förhållningssätt i det evidensbaserade arbetet i det att tränare ska förhålla sig kritsikt till sitt egna arbete. Således handlar evidensbaserat arbete inte specifikt om att använda vetenskapliga studier i sitt arbete och kräva referens på varenda påstående. Evidensbaserat arbete handlar om att arbeta enligt tillförlitliga metoder. Den vetenskapliga metoden blir här ett redskap för den evidensbaserade PT:n.

Vissa tränare förstår hur de kan använda den vetenskapliga metoden för att främja praktiserandet av evidensbaserat arbete. Men för andra är det svårt ibland.

Tre typer av (o)vetenskapliga tränare

Det finns vissa tränare som har svårt att förstå innebörden och vikten av evidensbaserat arbete. Det här är de tre vanligaste typerna av (o)vetenskapliga tränare.

• Det funkade för mig-tränaren

Det här är förmodligen den vanligaste typen av ovetenskapliga tränare, men som kan ta sig många olika former. Från den uppenbart steroidpumpade kroppsbyggaren till individen som gjort en viktresa på ett högst tvivelaktigt sätt; det funkade för mig-tränarna sprider sina metoder med övertygelsen av en medeltida präst - till ett pris såklart.

Ingenting betyder någonting förutom deras egen erfarenhet, helt omedvetna om sin egen partiskhet och att de inte ens beskriver sin egen erfarenhet på ett objektivt sätt. Det funkade för mig-tränaren kan attackeras med officiella ställningstaganden från de mest respekterade organisationerna och experter inom sitt fält och skaka av sig det hela med ett oironiskt ”vi är alla olika” trots att mänsklighetens genetik på en grundläggande nivå och statistisk skala i princip är som myror i en myrstack. Sedan att de helt missar att ”vi är alla olika” direkt talar emot deras egna påståenden att ”om jag kan göra det kan du också” rör dem inte i ryggen. 

• Expert-X säger att det stämmer så vem är du att säga emot-tränaren

Tränaren som helt missade lektionen om källkritik och genom sin egen partiskhet sållar sig till en expert som råkar hävda sanningen i just det ställningstagandet som tränaren själv tror på. Det spelar ingen roll om tio andra experter inom samma fält talar emot expert-X; det spelar ingen roll om expert-X faktiskt inte ens är en expert inom ämnesområdet (händer ofta med doktorer, som att en läkare skulle vara en universal expert på precis allting när de har typ totalt 15hp i träningslära och näringslära tillsammans) - det går inte resonera med någon som har en religiös övertygelse om expert-X’s förträfflighet.

Expertutlådanden har generellt sett ett väldigt lågt anseende på evidenshierarkin, ännu lägre så när experten använder sin position till att sälja en produkt med uppblåsta påståenden som inte backas upp i litteraturen de själva citerar.

• Ge mig en referens-tränaren

Den svåraste typen av ovetenskapliga tränare att handskas med är ändå den typen av tränare som respekterar den vetenskapliga metoden, men inte förstår sig på den. Den här typen av tränare kan i en diskussion om ett ämne kräva en referens för att motbevisa eller bevisa ett påstående och när referensen inte kan ges hävdar de bestämt ja, men man kan inte dra slutsatser om det inte finns några studier som undersöker saken. 

Det är säkert välmenande, men visar på en bristande förståelse för hur vetenskap fungerar. Det krävs inte alltid en specifik studie gjord på en frågeställning för att kunna resonera sig fram till ett korrekt svar. All vetenskap bygger på en mångårig tradition av grundläggande förståelse för ett ämne som ständigt byggs på över tid med nya studier. Vissa frågor går enkelt att besvara genom att resonera utifrån eller se till den grundläggande förståelsen som finns för ett ämne. Att ständigt kräva en referens är lika ovetenskapligt som att aldrig be om en.

Hatar att säga det, men ibland måste man faktiskt ta eget ansvar och läsa på innan man kräver en referens om varje fråga man har. 

Att arbeta evidensbaserat som personlig tränare

Att arbeta evidensbaserat behöver inte vara svårt. 

• Utvärdera ditt arbete och granska de metoder och modeller du använder i ditt arbete. 

Vad funkar? Vad funkar inte? Varför funkar eller funkar det inte?

•  Sök ny information för att utveckla dina kunskaper och granska informationen kritiskt. 

Vart kommer informationen ifrån? Är källan pålitlig? Vad är syftet med informationen? Vad grundar sig informationen på? Tjänar någon pengar på informationen?  Är informationen tillämpbar eller stannar den på en teoretisk nivå?

• Tillämpa och integrera värdefull information i ditt arbete. 

Följ evidensbaserade riktlinjer och undvik ogrundade påståenden. 

• Var ödmjuk inför dina kunskaper. 

Det är bättre att ha fel ibland och erkänna det än att bestämt hålla fast vid något som enkelt motbevisas och som inte varit sant sedan 90-talet. 

Att lära sig om den vetenskapliga metoden tar aldrig slut. Vi rekommenderar starkt att du lyssnar på våra PT-podden avsnitt Evidensbaserad Praktik med Seth Ronland