Du som är PT känner redan till vikten av att ha pålitlig information. Absolut bäst är att själv gå till källan och kolla upp informationen själv. Att bläddra runt på Pubmed är kanske inte alltid det roligaste man vet men dock nödvändigt ibland. Studier är absolut inte pålitliga till 100% men det är överlägset det mest trovärdiga vi har. Speciellt om man är medveten om de potentiella fallgroparna som finns. I detta inlägg tänkte jag lista några faktorer som kan påverka resultatet på studier.

1. Placebo
Nästan alla känner till placeboeffekten. När vi tror att någonting ska funka så kommer det ofta funka. Vår hjärna vill gärna tro på effekt och börjar direkt skapa förutsättningar för resultat. Placebo kan vara något som är väldigt positivt och kan användas av personliga tränare (läs mer). Dock är det något som absolut inte är önskvärt i studier. Där maskerar det effekt, eller brist på effekt, på vad vi testar. Att få bort placebo helt är svårt. Dock brukar dubbelblinda studier vara bra på att minimera effekten. Dubbelblind innebär att varken testpersonerna eller personerna som administrerar testet vet om det är det riktiga preparatet eller majsstärkelse/sockerpiller som testpersonen får. På så sätt kan ingen förvänta sig mer än någon annan av testet. Håll utkik efter “double blind” “palcebo controlled” när du kollar efter studier.

2. Nocebo
Motsatsen till placebo heter nocebo. Ett begrepp som inte lika många känner till kanske. Som du förmodligen redan räknat ut innebär nocebo att om du tror att något är dåligt för dig kommer det också kännas dåligt. Det är t.ex. inte ovanligt att människor läser om att det är dåligt att äta gluten för att sedan få ont i magen efter några mackor. Att googla sjukdomar funkar lite på samma sätt. Om du googlar corona är det risk att du börjar känna “Jag kanske mår lite dåligt ändå. Feber kanske…”. Effekten är inte lika vanligt förekommande i studier men det är ändå något som är värt att känna till.

3. Confounders
Var det verkligen rött kött som gav cancer? Eller var det att de personer som äter mest rött kött också dricker mest alkohol, röker mest, tränare minst och stressar mest? Ofta kan det vara svårt att isolera endast en faktor för oss människor. Ändrar vi något i våra liv påverkas oftast flera faktorer. Om vi har en testgrupp som äter 4 gram protein per kg kroppsvikt och 24 timmar kan vi se positiva förändringar i kroppssammansättningen. Att muskelmassan går upp om vi normalt sett äter för lite protein känns rimligt. Men även att fettprocent skulle gå ner känns också rimligt då massvis av protein förmodligen innebär att vi inte äter lika mycket av något annat som vi egentligen inte behövde. Som dessutom kanske är mer energirikt än protein. I studier på människor är det svårt att få bort confounders. I studier på t.ex. råttor är det enklare eftersom vi övervakar dem och matar dem dygnet runt.

4. Sponsrad forskning
Du behöver verkligen inte ta på dig foliehatten när du läser studier. Dock är det bra att vara lite skeptisk om det finns någon som kan tjäna pengar på studien. Detta gäller framförallt om du ser studier på en specifik produkt. Ta t.ex. ett företag som vill sälja sina nya skor. Ett inte helt orimligt scenario skulle vara att de säger till sitt team “Vi vill visa att det är 10% mindre skaderisk om man springer i våra skor jämfört med konkurrenternas skor. Testa på massa olika sätt tills ni får fram detta resultat”. Få företag skulle sonsra för att få fram ett “icke-resultat” så självklart kommer det finnas en hel del tveksamma studier där ute.

5. Bristfällig studie
Studier är absolut inte perfekta eller felfria. Det är bara det bästa vi har att gå på just nu. Många studier du kommer stöta på kommer vara för korta, på för liten population, inte riktigt på det ämnet vi hoppats, inte riktigt visa vad en tidigare studie visat, osv. Det får vi helt enkelt leva med. Av allt som finns på Pubmed skulle jag säga att runt 0.01% är intressant för mig. Av dessa så är det 0.1% som jag kan använda mig av på något sätt. Antingen till ett blogginlägg eller till någon utbildning. Så det mesta du kommer stöta på kommer vara irrelevant.