Späckat med frågor även denna omgång. Här är ett urval:

Hur många klienter i taget är genomsnittet för en PT?

Svårt att säga på rak arm men om vi utgår från att en PT på heltid gör 25-30 timmar/vecka och att merparten av PT-klienterna tränar en gång per vecka med PT skulle jag säga 15-25 klienter ungefär. Sedan finns det klienter som tränar 2-3 gånger i veckan med PT med, likaså att det finns de som tränar mer sällan.
När jag själv arbetade heltid som PT hade jag tre klienter som tränade tre gånger i veckan med mig, fyra som tränade två pass och ett tiotal som tränade en gång i veckan (eller mer sällan), varav en del från den sistnämnda kategorin tenderade att bytas ut med jämna mellanrum, medan de som tränade mer frekvent även var långvariga klienter.

Hur gör man med de klienter man haft ett tag och har fått för sig att höja kostnaden per timme?

Det här är inte helt lätt men nyckeln ligger i att a) ha ett tydligt skäl till varför man vill höja taxan (gymhyran har gått upp, ökade omkostnader generellt eller större efterfrågan) och b) förmedla det på ett tydligt sätt i god tid och att erbjuda befintliga klienter ett mellanpris. Säg att du vill höja från 550 till 600. Flagga för detta ett par månader i förväg och förklara varför du måste höja. Erbjud befintliga klienter att fortsätta för 575 medan nya klienter får den högre taxan. Då kommer troligen ingen att protestera.

En annan variant är att skriva in det i kontraktet från början, att PT-taxan kommer att höjas med 2.5-5% per år (allting blir ju dyrare över tiden så det är ju ganska naturligt att du måste justera dina priser därefter) eller i fall att gymmet skulle höja hyran. Då är du tydlig från början och det bör inte finnas utrymme för alltför stora protester och övergången kan ske på ett smidigt sätt med hänvisning till kontraktet.

Spelar det någon roll hur man delar upp kalorierna under dagen?

Jag skulle säga att det är individuellt och att man får arbeta fram det upplägg och den struktur som passar respektive klient bäst. Jag låter en del klienter fylla i kostdagbok med jämna mellanrum där de även får skatta mättnad, energinivåer och graden av cravings och vid vilka tidpunkter. För somliga är det bättre att “kaloribudgetera” under dagen så att det finns lite kvar till eftermiddag och kväll (när de flesta är som mest benägna att stoppa i sig sådant som inte står med på kostschemat. Jag är likadan) medan andra föredrar att äta mer under dagen och lättare på kvällen för att de upplever att de får mer energi då.

Om vi bortser från individuella preferenser och låter tvilling A äta sex måltider med 400kcal i vardera jämnt fördelat under dagen medan tvilling B “endast” äter frukost, lunch, middag á 800kcal och vi följer dem över ett år (de tränar exakt likadant. Och i matchande träningskläder. De är ju tvillingar), skulle vi då få se någon skillnad i utfallet? Jag tror inte det. Givet allt annat lika.

Brukar du rekommendera tillskott av vitaminer?

Bara om jag gör bedömningen att det kan behövas. I vissa fall kan det vara befogat:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-extra-vitaminer

Eller om ett blodprov indikerar brist, exempelvis ett hälsotest från Werlabs som IPT samarbetar med.

Body recomposition, hur bör man lägga upp kosten?

Det finns i princip två strategier:

1. Ett litet kaloriunderskott (200-300kcal/dag) i kombination med hård styrketräning 3-5 gånger per vecka enligt en bra plan med fokus på progressiv överbelastning och ett tillräckligt högt proteinintag. Kroppen kommer då över tid sakta men säkert att bli hårdare och musklerna mer framträdande. Det går att bygga muskler vid ett kaloriunderskott men det går ofta långsammare och det kan vara svårt att upprätthålla intensitet och motivation på gymmet om underskottet är för stort. Därav rekommendationen om att hålla underskottet på en moderat nivå.

2. En klassisk bulk/deff.

En dietperiod med ett större kaloriunderskott (500-700kcal/dag) under X månader, följt av en bulkfas med ett överskott (+200-400kcal/dag) – och förhoppningsvis slutar varje sådan period med lite mer muskler och en förbättrad kroppssammansättning. Det blir lite mer specialiserat och är kanske det som fungerar bäst I längden, även om jag inte rekommenderar alltför stora viktpendlingar. Bestäm en övre och en undre viktgräns och håll koll på kroppssammansättning med våg/måttband/bilder och/eller kaliper och utvärdera med jämna mellanrum.

En tredje variant, som dock ej rekommenderas I första hand, är att ligga i energibalans och styrketräna hårt enligt ett bra upplägg med progressiv överbelastning och “hoppas på” att kroppen lyckas bygga lite muskler samtidigt som fettdepåerna reduceras. Min erfarenhet säger dock att resultaten av det är ganska begränsade – det är som att gasa och bromsa på en och samma gång. Samtidigt kan det fungera om man är hyfsat nöjd med sin nuvarande form och inte vill lägga ner alltför mycket tid och energi och kan acceptera att processen kommer att vara långsam.

När är bäst att träna, morgon eller kväll?

Den tid som passar bäst med din livsstil och vardag och då du presterar som bäst. För styrketräning är prestationen generellt bättre på eftermiddagen/tidig kväll men man tenderar att anpassa sig till den tid man vanligtvis tränar på. Tränar du på morgonen och gör det konsekvent över tid kommer kroppen att anpassa sig till det.

För Svenssons är det viktigaste att träningen blir av och att den sker med någorlunda kvalitet. Inte exakt tidpunkt.

För fettförbränning har det varit populärt med morgoncardio men det viktigaste är att man i slutändan uppnår ett energiunderskott. Av mindre vikt exakt hur. Rör du dig mer kan du komma undan med ett högre energiintag medan en person med lägre aktivitetsnivåer behöver vara striktare med kosten. Det bästa är troligen en kombination.
Förbränningsträning på morgonen kan ha vissa fördelar (men kanske inte de du i första hand tänker på): Träningen blir av (till skillnad från efter jobbet när soffan tenderar att vara mer lockande) och den följs av en större planerad måltid (frukosten) vilket kan vara en fördel om man känner att hungern ökar efter ett cardiopass.
Tar man en kvällspromenad efter middagen kan det vara lika effektivt men det finns risk att man blir hungrig igen och stoppar i sig sådant som inte står med på kostschemat eller helt enkelt intar fler kalorier än planerat den dagen. Så en morgonpromenad kan ha vissa fördelar men samtidigt är det ju inte fel att prioritera sömn och återhämtning heller, vilket indirekt kan ha en effekt på kroppssammansättningen.

Personligen skulle jag slå ett slag för en lunchpromenad för att bryta av arbetsdagen och få lite extra dagsljus, alternativt att man tar en promenad direkt efter jobbet (exempelvis promenera till en hållplats längre bort) för att reducera stressnivåerna innan man kommer hem.

Med det sagt finns det de (oftast fysiktävlande) som envist slår ett slag för morgoncardio på fastande mage och hävdar att det gör en liten, liten skillnad i längden (hur man nu kan mäta det på ett objektivt sätt). Och jag säger inte att de har fel. Men att det kan vara trevligt att sova en timme längre på morgonen, speciellt när man ligger på ett underskott och när återhämtningen är något försämrad.

Sedan anser jag att när det gäller förbränningsträning bör man inte lägga alltför stort fokus vid kaloriförbrukning utan snarare se de hälsomässiga fördelarna av fysisk aktivitet: hjärt-kärlhälsa, rörelseapparaten (en timme mindre sittande mår din kropp bra av), stressreducering, positiva effekter på hjärnan, förbättrad sömn etc. Långt viktigare än att förbränna X kalorier.

Det var allt för denna gång. Tror bestämt att det är dags för en liten promenad nu. Du vet, hjärnan måste ha sitt.